Råd och Anvisningar

(RoA)

Tollingjaktprov, B-prov
och Praktiskt jaktprov


29 Maj, 2008.

 

 

Remissutgåva4

Röd text i dokumentet avser regler som följer av förslaget till reviderade tollingjaktprovsregler med Ekl och särskilda tollingjaktprov som ej har trätt i kraft när detta skrives.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning *

1. Administration *

1.1 Tidsbegränsning *

1.2 Rollfördelning *

Provledare *

Kommissarie *

Domare *

1.3 Antal hundar per klass *

1.4 Lottning *

1.5 PM *

1.6 Katalog *

1.7 Prislistan *

1.8 Domare *

1.9 Dokumenterat godkänd spårningsförmåga *

1.10 Exteriörbeskrivning *

1.11 ID-kontroll *

1.12 Bandagerad eller på annat sätt skadad hund *

1.13 Förtydligande angående dressyrhjälpmedel *

1.14 Efter provet *

1.15 Särskilda tollingjaktprov *

2. Provupplägg *

2.1 Provets allmänna uppläggning *

2.2 Nybörjarklass *

2.3 Öppenklass *

2.4 Elitklass *

3. Bedömningsanvisningar *

3.1 Förflyttning till gömsle *

3.2 Samarbetsvilja vid tolling *

3.3 Passivitet/uppehåll i tollingen *

3.4 Aktivitet vid tollingen *

3.5 Stadga/störning vid tollingen (endast Ekl) *

3.6 Lockarbetet som helhet *

3.7 Skottreaktion/stadga *

3.8 Markeringsförmåga *

3.9 Apportgrepp/vilthantering *

3.10 Apporteringslust *

3.11 Vattenglädje/Simteknik *

3.12 Dirigerbarhet *

3.13 Sökarbete *

4. Egenskapspoäng *

5. Praktiskt jaktprov *

6. Antijaktgrupperingar *

7. Lathund för planeringen *

 

1. Administration

1.1 Tidsbegränsning

tollingjaktprov som arrangeras av avdelning eller rasklubb inom SSRK får genomföras under hela året med undantag för:

Perioden 16 maj – 15 juli för södra Sverige

Perioden 1 juni – 15 juli för norra Sverige fr.o.m. Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län.

Särskild hänsyn till det vilda ska alltid tas under hela den s.k. hundförbudstiden.

1.2 Rollfördelning

Provledare

- Kontaktar domaren/domarna i god tid om färdsätt, ankomsttid, logi m.m.

- Gör en preliminär provuppläggning.

- Informerar domaren med skiss/beskrivning över provområdet och det tänkta upplägget.

- Beräknar behov av funktionärer, apporteringsvilt/dummies, ammunition, båtar m.m.

- Utse rutansvarig om provet består av flera klasser eller rutor.

- Fördela funktionärernas arbetsuppgifter

- Genomgång med funktionärerna om provupplägget enligt domarens önskemål

- Hålla i deltagarsamlingen (kan även göras av kommissarien)
- Ansvarar för provets säkerhet samt, i samråd med domaren, för provets uppläggning

- Provledaren ska vara anträffbar på provplatsen under hela provet.
- Ansvarar för hantering av kasserat vilt

Kommissarie

- Tar emot anmälningar

- Kontrollerar betalningar

- Gör lottning, gärna tillsammans med provledaren

- Ombesörjer PM till deltagare

- Skriver katalog och prislistor

- Förbereder protokollen

- Tar emot ändringar och ringer in eventuella reserver

- Kontrollerar vaccinationer och exteriörbeskrivning

- Tar emot eventuella protester

- Ansvarar för att prislistan blir korrekt ifylld.

Domare

- Ansvarar för att provet genomförs enligt gällande bestämmelser

- Domaren äger rätt att ändra provuppläggningen, även under pågående prov, om omständigheterna så kräver.

1.3 Antal hundar per klass

Som rekommendation gäller att en domare inte bör döma mer än det antal hundar per dag som anges nedan. Om domaren har elev eller aspirant på provplatsen så bör antalet hundar inte överstiga eller understiga det rekommenderade antalet i tabellen.

Endast en elev eller en aspirant per domare får tjänstgöra på provplatsen samtidigt.

NKL: 16 hundar

ÖKL: 12 hundar

EKL: 10 hundar

Vid begränsade prov med två eller fler klasser för samma domare på en dag görs en rimlig fördelning utifrån numerären ovan i samråd med domaren.

1.4 Lottning

Efter att samtliga anmälningar har inkommit (ca två dagar efter sista anmälningsdag) och kontroll gjorts att erforderliga uppgifter finns och är korrekta samt anmälningsavgiften är betald, kan anmälningarna räknas samman och eventuell lottning göras.

Vid lottning ska de föreskrifter som finns beaktas:

- Lottning ska ske utan hänsyn till avdelningstillhörighet.

– Hund kan endast anmälas till en (1) start per klass för varje utannonserat tollingjaktprov.

- Markägare ska undantas från lottning.

- De domare, kommissarier och provledare som tjänstgjort inom en avdelning under aktuell provsäsong ska undantas från lottning vid ett provtillfälle med en (1) hund.

- Även inbördes startordning ska lottas oberoende av kön eller avdelning.

1.5 PM

Efter eventuell lottning till startplats gjorts och inbördes startordning lottats ska eventuellt bortlottade ekipage meddelas omgående, PM ska skrivas och utsändas till dem som erhållit startplats.


PM: et bör innehålla följande:

- Arrangerande avdelning, provplats samt provdatum.

- Samlingstid.

- Katalognummer/startnummer

- Tydlig vägbeskrivning, tänk på att personer som inte är bekanta med trakten ska hitta fram.

- Vilken/vilka domare som tjänstgör och vilken klass resp. domare dömer, dock kan påpekas att arrangören har rätt till ändringar fram till provdagen utan återbetalningsskyldighet.

- Vem som är provledare samt telefonnummer.

- Vem som är kommissarie samt telefonnummer.

- Telefonnummer till den som tar emot strykningar.

- Att återbetalning av anmälningsavgiften sker enligt gällande regler.

- Påminnelse om spårintyg samt exteriörbeskrivningsdokument.

1.6 Katalog

Efter att PM utsänts kan katalog skrivas.

Katalogen bör ha följande utseende och innehåll:
Första sidan:

- Arrangerande klubb och avdelning

- Provform

- Provplats

– Provdatum

Andra sidan:
- Vilka domare som dömer vilka klasser

- Eventuell domarelev/aspirant samt

elev/aspirantdomare

- Vem som är provledare samt telefonnummer

- Vem som är kommissarie samt telefonnummer

- Vilka eventuella priser som utdelas

Följande sidor:

- Hundar i katalognummerordning. Nedanstående uppgifter är obligatoriska:

– Att provet endast är öppet för rasen Nova Scotia Duck tolling Retriever

- Hunden titel och namn

- Registreringsnummer samt födelsedatum

- Föräldradjur med registreringsnummer

- Agares namn, utdelningsadress samt postadress
- Vem/vilka som är uppfödare till hunden samt postadress.

- Reserver placeras klassvis sist i katalogen.

1.7 Prislistan

Några dagar före provet kan prislistor skrivas. Använd prislistan för B-prov, hämta aktuell version från hemsida www.ssrk.se. Börja med att skriva in de hundar som är inlottade till provet, reserverna kommer sist i prislistan. Vid tvådagarsprov: Först dag ett, sedan dag två. Klassvis i följande ordning: NKL, ÖKL och EKL. Sist kommer reserverna med samma ordningsföljd som ovan.

Datumet på prislistan ska vara det som hunden startar (reserver och vid byte av startdag, skriv startdag i marginalen)

Obligatoriska uppgifter är:

- Avdelning/rasklubb

- Provplats OBS samma namn som i provprogrammet

- Kommissariens namn skrivs uppe till höger.

- Sidnumrera exempelvis sida 1 av 12.

- Hundens katalog nr, ras, namn och registreringsnummer.

- Ägarens namn och postort

- Datum den dagen hunden startar.

Kontrollera efter provet att hundens pris noteras i rätt kolumn och att domaren skriver under varje hunds resultat.

1.8 Domare

Tag kontakt med domare i samband med grundplanering av provsäsongen (avdelningens jaktprovsansvarige svarar normalt för detta).

Tackar domaren preliminärt JA, skickas en skriftlig inbjudan med ett frankerat "svarskort" så att domaren kan bekräfta inbjudan.

Domaren ska enligt de domaretiska reglerna besvara den skriftliga inbjudan inom 14 dagar oavsett om svaret är JA eller NEJ.

 

Den skriftliga överenskommelsen ska inkludera:

- Provplats.

- Provdatum.

- Färdsätt, bil, tåg eller flyg, vem beställer vad.
- Kontaktperson

Enligt avtal mellan SSRK och Jaktprovsdomarföreningen för stötande och apporterande hundar (JDF) gäller att förläggningen ska motsvara enkel hotellstandard. Med enkel hotellstandard menas enkelrum med dusch och toalett i eller i anslutning till rummet.

Om domaren, mot tungt vägande skäl, tvingas lämna återbud är det kutym att denne hjälper till att få fram ersättare.

När provplatsen är bestämd, gör en skiss över marken med förslag till provuppläggning inritad och förslag på alternativa möjligheter samt bifoga en skriftlig förklaring över desamma. Tag en muntlig kontakt efter några dagar och diskutera.

Kom överens med domaren om tidpunkt för genomgång av provuppläggningen. Tänk på att denne ska ha möjlighet att i god tid och under dagsljus få en orientering i provterrängen. Informera domaren/domarna innan provet om t.ex. vandringspriser eller uppmuntringspris ska delas ut.

1.9 Dokumenterat godkänd spårningsförmåga

Spårningsförmåga prövas ej vid tollingjaktprov

1.10 Exteriörbeskrivning

För att få starta i elitklass krävs att hunden antingen är utställd eller exteriörbeskriven av en på rasen auktoriserad domare. Detta ska styrkas genom att provdeltagaren vid avprickningen uppvisar utställningskritik eller exteriörbeskrivningsprotokoll. Även utskrift från Hunddata/Rasdata är godtagbart. Är hunden inte utställd/exteriörbeskriven äger den ej rätt att starta.

1.11 ID-kontroll

Kontroll av ID-märkning kan ske genom stickprov, det är dock önskvärt att samtliga hundar kontrolleras. Kontrollen bör göras i samband med att hunden startar.

Arrangören ska tillse att en scanner finns att tillgå för de hundar som är chipmärkta.

1.12 Bandagerad eller på annat sätt skadad hund

Observera regelverkets § 3 "I provet får ej deltaga… …Hund, som har oläkta sår, visar hälta, har vattensvans eller annan fysisk skada som kan nedsätta dess arbetsförmåga". Informera domaren som ansvarar, för att provet genomförs enligt gällande bestämmelser.

 

1.13 Förtydligande angående dressyrhjälpmedel

I regelverkets § 13 Anvisningar för hundförare står "Dressyrhjälpmedel som hunden kan förknippa med olust eller aga är ej tillåtna under provet" Observera att detta inte innefattar handikapphjälpmedel, t.ex. krycka som föraren otvetydigt behöver för att kunna ta sig fram i provmarken.

1.14 Efter provet

Nedan följer exempel på arbetsuppgifter som vidtar efter avslutat prov:

- Städning av provplats/er (snitslar, fimpar, mm.).

- Båtar återlämnas i utlånat skick.

- Skyltar, snitslar till samlingen tas bort.

- Städning av samlingsplats och parkering.

- Städning av ev. förhyrd lokal.

- Kasserat vilt tas om hand enligt gällande föreskrifter

- Blomma till markägare/arrendator.

Till avdelningens jaktprovssekreterare:

- Ekonomisk redovisning

- Kvittens på eventuella vandringspriser

- Överblivna diplom, rosetter och övriga priser

- Kortfattad rapport om hur provet från arrangören utfallit

- ev. inlämnade protester

- Underlag för resultatrapportering enligt gällande rutin.

1.15 Särskilda tollingjaktprov

När de reviderade jaktprovsreglerna börjar gälla (preliminärt från och med 2009-01-01?), kan särskilda tollingjaktprov arrangeras i Nkl och Ökl, för rasklubb gäller endast Nkl., Vid provet ska minst fem (5) hundar delta.

Med anledning av ovan gäller följande beträffande ansökan och genomförande av särskilt tollingjaktprov för Nova Scotia Duck tolling Retriever:

Vid ansökan om ordinarie jaktprovsprogram för nästkommande år ansöks även om period/er för anordnande av särskilda prov för nästkommande provsäsong. Det är av naturliga skäl mycket viktigt att Avdelningar och rasklubb samråder vid planering av denna provverksamhet.

En period omfattar en (1) vecka och benämns, och ansöks, med veckonumret t.ex. v. 18, 21, 37, osv.

Varje period ska utlysas i medlemstidningen "Apportören".

Särskilt tollingjaktprov ska vara ett komplement till de ordinarie proven.

Särskilt tollingjaktprov kan inte arrangeras under samma vecka som avdelningen eller rasklubben arrangerar ett ordinarie tollingjaktprov i berörda klasser, ett särskilt tollingjaktprov kan arrangeras veckan innan eller veckan efter ett ordinarie tollingjaktprov.

Särskilda tollingjakt prov ska vara ett komplement till de ordinarie tollingjaktproven och antal startande hundar ska inte överstiga en (1) dags verksamhet.

I övrigt gäller samma krav på administration och rapportering som vid ordinarie tollingjaktprov. Se även Jaktprovsbestämmelser för tollingjaktprov.

2. Provupplägg

2.1 Provets allmänna uppläggning

I jaktprovsbestämmelserna för tollingjaktprov ges begränsat med utrymme att variera provuppläggningen i syfte att likrikta provuppläggen för att ge domaren bästa möjliga bedömningsunderlag.

Provledaren ska i samråd med domaren eftersträva att efterlikna en verklig lockjaktssituation. Detta innebär att momenten ska genomföras i ordningsföljd smygande, lockarbete, markeringsarbete samt därefter i valfri ordning dirigeringsarbete (endast Ökl/Ekl) och fritt apportsök.

Eftersträvansvärt är att arbetet så långt möjligt utföres i gömslets närhet.

I de klasser där vilt förekommer ska enbart lockbara viltarter användas: alla jaktbara arter av sim- och dykand, gås samt små- och storskrak och knipa.

Gås är önskvärt i Ökl men ska inte förekomma i Nkl.

Lämplig terräng är av stor vikt. Eftersträvansvärt är jaktvatten med riklig vatten- och vattennära vegetation.

2.2 Nybörjarklass

Ett naturligt gömsle kan nyttjas eller så kan ett byggas. Gömslet bör ligga mellan två och fem meter från vattnet. Det ska vara stort nog att skyla förare och hund.

Två ca 5-10 meter långa s.k. tollingstigar ska röjas längs med stranden. En från var sida av gömslet. Syftet är att ge fågeln fri sikt av hundens lockarbete. Störande vegetation avlägsnas. Stigens fulla längd bör utnyttjas vid lockarbetet.

I Nkl bör hunden prövas vid tre markeringstillfällen. Två av dessa ska ske på vatten. Vattenmarkeringarnas längd bör ej överstiga 20 meter. Skytten bör befinna sig ca femton meter från gömslet, väl synlig för hunden. Föraren skickar hunden från gömslet, men bör få möta hunden någon meter från vattenbrynet för inleveransen. Kastaren befinner på lämplig plats i relation till de rekommenderade apporteringsavstånden.

I Nkl ska eventuell landmarkering landa i vattenbrynet eller i vegetation i direkt anslutning till stranden. Apporteringsavståndet bör ej överstiga tjugo meter från gömslet räknat. Inleverans bör ske till föraren i gömslet eller gömslets närhet.

Dirigeringsuppgifter och dubbelmarkeringar ska ej förekomma i Nkl. Hunden ska prövas i fritt apportsök. Arbetet ska ske i öppen och lätt framkomlig terräng i anslutning till vattnet. Sökområdets bör anpassas till de på provplatsen rådande förhållandena där vilt kan finnas upp till 50 meter från utgångspunkten. Föraren får röra sig efter domarens anvisningar. Fyra vilt ska finnas inom sökområdet för hunden att hämta in.

2.3 Öppenklass

Gömsle anordnas lika som i Nkl. Ansmygningen till gömslet sker i Ökl med okopplad hund. tollingen sker på samma sätt som i Nkl men med fler tollingar.

I Ökl ska hunden prövas på 4 – 6 markeringsstillfällen varav minst fyra i vatten. Lämpligt kastavstånd är 40-50 meter.

I Ökl ska det ingå minst en dirigeringsuppgift på 50-70 meter och minst en dubbelmarkering. Det rekommenderas att dessa sker till största del i vatten.

I Ökl sker sökarbetet som i Nkl men vilt kan finnas upp till 60 meter från utgångspunkten. Antalet vilt ska vara 5-6 stycken och terrängen åtminstone delvis mer svårsökt och svårarbetad. Vatten och vattennära vegetation bör användas för detta ändamål. Föraren får röra sig efter domarens anvisningar.

2.4 Elitklass (Kommentar: Förslag att när Ekl anordnas för ett fåtal hundar så kan tex en Ökl ruta användas med längre avstånd och ökad svårighet, men då måste bedömningen ske med vilt)

Gömsle anordnas lika som i Nkl och Ökl men två gömslen kan förekomma mot olika vattenområden t ex på ömse sidor om en udde. Ansmygningen till gömslet och mellan gömslen sker i Ekl med okopplad hund.

Tollingen sker på samma sätt som i Ökl men med fler tollingar.

I Ekl kan förflyttning mellan gömslen ske om provterrängen och provupplägget så tillåter. I Ekl kan störning förekomma under tollingarbetet såsom ett vattenplask som efterliknar enstaka sträckande sjöfågel som landar i hundens närhet av nyfikenhet. Hunden ska därefter kunna fortsätta lockarbetet när domaren så anser det lämpligt.

I Ekl ska hunden prövas på 4 – 6 markeringsstillfällen varav minst fyra i vatten. Lämpligt apporteringsavstånd är 40-50 meter.

I Ekl ska det ingå minst en dirigeringsuppgift som kan vara upp till 100 m och mint en dubbelmarkering. Dessa bör normalt ske för hela- eller delar av sträckan i simdjupt vatten.

I Ekl prövas hunden genom hela provet med dummies. I uppläggningen av apportsöket måste hänsyn tas till att det är svårare för hunden att lokalisera en dummy då den avger betydligt mindre vittring än vilt. Av detta följer att man inte ska nyttja mark där vilt använts tidigare under provet.

Beakta att dummies kan sjunka ner djupt när de kastas i sank/mjuk mark. Det kan även hända att dummyn trampas ner av hunden innan den lyckas fånga upp vittringen genom att den är fel i vind. Lägg gärna ut flera dummies i samma område om denna risk verkar finnas.

De dummies som ska användas ska vara av standardstorlek, vikt cirka 400-500g, med en fyllning av spån, granulat eller liknande. De bör även vara använda vid något tillfälle för att säkerställa att de är invittrade. I de fall dummies av olika färg används ska man sträva efter att inte blanda färgerna i provets olika moment. Om man t.ex. använder orangea dummies vid en markeringsuppgift ska detta göras för samtliga hundar.

Ett lämpligt antal reservdummies ska finnas på plats då även dummies kan skadas av ovarsamma apportgrepp eller skadas på annat sätt.

Antalet apportföremål, avstånd och terrängens beskaffenhet bör ej skilja sig avsevärt från Ökl.

3. Bedömningsanvisningar

tollingjaktprov består av två huvuddelar, arbetet före skott dvs. tollingen och arbetet efter skott som består i att hunden ska bärga dött och skadat vilt i- eller nära anslutning till vattnet.

Domaren måste i sin bedömning lägga störst vikt vid ansmygningen till gömslet och tollingarbetet då dessa moment är de för rasen specifika och skiljer sig från vanligt retrieverarbete.

Fågel på ett avstånd av upp till ca 300 meter kan tollas in. Vid tolling visas hunden upp för fågeln tills den reagerar och börjar röra sig mot gömslet. Därefter visas hunden bara då fågeln tvekar i sin förflyttning mot gömslet. Denna oregelbundna växling mellan passivitet och arbete hos hunden ska styras av domaren.

3.1 Förflyttning till gömsle

I alla klasser innebär lockjakt med hund att vilande andfågel ska lokaliseras av föraren på vattendraget och därefter ska hund och förare försiktigt smyga fram till gömslet, hunden ska uppmärksamt och helt tyst smygandes följa föraren.

Denna ansmygning sker i alla klasser med okopplad hund. Hunden ska styras så lite som möjligt, men där så sker endast med diskreta signaler.

I Ekl kan förflyttning ske mellan två olika gömslen och denna förflyttning ska ske lika diskret som ansmygningen till första gömslet

3.2 Samarbetsvilja vid tolling

Domaren anger när hunden ska förhålla sig passiv och när den ska apportera. "Vänta!", "Nu!" eller "Två apporter!" är lämpliga kommandon. Hunden ska direkt åtlyda förarens kommandon.

3.3 Passivitet/uppehåll i tollingen

Hunden ska vid uppehåll i tollingen hålla sig helt lugn och tyst i gömslet

3.4 Aktivitet vid tollingen

När tollingföremålet kastas ska hunden ska hunden i animerad stil och god fart apportera föremålet på tollingstigen. I Ökl och Ekl ska hunden apportera utan kommando från föraren. tollingen ska ske på tollingstigen, men detta krav mildras i Nkl.

3.5 Stadga/störning vid tollingen (endast Ekl)

Störningen kan bestå av en förflyttning till annat gömsle eller genom ett kraftigt plask som efterliknar en enstaka sträckande sjöfågel som av ren nyfikenhet landar på vattnet i hundens närhet.

3.6 Lockarbetet som helhet

Lekfullhet som inte påverkar farten och tempot menligt räknas hunden till fördel. Ineffektiv tolling eller att hunden går ur hand är ett allvarligt fel som berättigar domaren att avbryta prövningen.

3.7 Skottreaktion/stadga

I nybörjarklass måste man vara uppmärksam på om den orutinerade hunden visar negativ reaktion på skott.


Enligt en rekommendation från SKK bör skytten vara placerad på ett avstånd av cirka femton meter från hunden.

3.8 Markeringsförmåga

I alla klasser måste hunden ha möjlighet att se eller höra viltet falla och endast vattenmarkeringar eller enstaka landmarkering i nära anslutning till vatten förekomma. Kast från synlig båt ska ej förekomma i någon klass.

Skyttens placering i förhållande till kastaren och bösspipans riktning är mycket viktig för att hunden ska få bästa möjliga förutsättningar att vara uppmärksam på situationen i fråga.

I Nybörjarklass ska enbart synliga enkelmarkeringar på användas.

I Öppenklass och Elitklass ska dubbelmarkering användas. Viltet bör falla dolt och gärna i vattenvegetation.

3.9 Apportgrepp/vilthantering
Vid bedömning av greppets mjukhet och balans ska hänsyn tas till viltets kondition. Om osäkerhet råder huruvida hunden skadat viltet eller det kanske skadats vid kast eller dylikt ska hunden frias.

Avlämningen ska ske villigt och säkert till förarens hand utan att föraren behöver flytta sig. I nybörjarklass accepteras dock att avlämningen sker i förarens omedelbara närhet.

Elitklassens användning av dummies ställer speciella krav på bedömningen av greppet

3.10 Apporteringslust

Lokaliserat vilt ska apporteras spontant och inlevereras snabbaste väg till föraren.

Hunden får absolut inte söka med vilt i munnen. Dubbelapportering eller viltbyte är ett fel som dock måste bedömas efter situationen och hundens inleverering i övrigt.

En spontan och apporteringsvillig nybörjarklasshund som vid inleverering reflexmässigt råkar byta ett vilt bör inte belastas för hårt. I denna klass är det mycket viktigt att domaren har möjlighet att se de flesta upptagen, speciellt i sökarbetet.

3.11 Vattenglädje/Simteknik

Hunden ska effektivt kunna ta sig fram i vatten och vattenvegetation. I nybörjarklass kan man ha visst överseende med en orutinerad hund som på väg ut till viltet uppvisar ett plaskande simsätt.

Hunden ska gå i vattnet utan att tveka, även utan direkt retning. Vid tveksamhet om hundens villighet att gå i vattnet kan man för att få ett säkrare bedömningsunderlag pröva hunden på en extra, dold eller halvdold apport.

3.12 Dirigerbarhet

I nybörjarklass ska ej dirigeringsuppgifter förekomma i provupplägget. Däremot kan ett begräsat sökområde i anvisad riktning accepteras.

I öppen klass och elitklass är dirigerbarheten ett mått på hundens samarbetsvilja och dresserbarhet. Skillnaden mellan klasserna är dels svårighetsgraden, dels kravet på utförandet.

Kommando och signaler ska vara lågmälda och förekomma sparsamt.

3.13 Sökarbete

I alla klasser bör hundarna visa effektivitet och motivation i sitt sökarbete, med en positiv inställning till att vilja finna vilt. Sökområdet ska läggas i direkt- eller nära anslutning till vattnet. För att rätt kunna bedöma hundens förmåga att utnyttja sin näsa måste man vara medveten om att vittringsförhållandena varierar under dagen. Väder och vind skiftar under dagens lopp, och för varje startande hund ökar graden av markpåverkan.

I nybörjarklass bör sökområdet vara lättöverskådligt och hänsyn bör tas till eventuell bristande erfarenhet.

I öppen klass ska sökområdet vara svårare och större än i nybörjarklass. Samma grundområde kan användas som i nybörjarklass med komplettering av ytterligare vilt som läggs ut djupare och mer otillgängligt i sökområdet.

I elitklassen kan sökområdet vara identiskt i upplägget med öppenklass. Här används enbart dummies vilket ställer högre krav på hundens näsa.

4. Egenskapspoäng

Egenskapspoäng är inget krav på tollingjaktprov och det finns därför ingen specifik kodnyckel framtagen för tollingjaktprov. Kodnyckel för B-prov Retriever får användas av domaren om denne anser att det underlättar bedömningen.

5. Praktiskt jaktprov

Prövning under praktisk jakt görs för den hund som erhållit minst två förstapriser i öppenklass för två olika domare. Det praktiska jaktprovet ska genomföras inom någon av de andjaktsituationer som en tollare är utvecklad för att klara av, sträckjakt, stötjakt och lockjakt på änder och gås. Hundägaren ordnar jaktvatten och skytt samt kontaktar domare. Domaren eller hundföraren får inte vara skytt. Skott ska avlossas och vilt ska fällas för hunden

Ovanstående blå text är den som gäller tillsvidare, kan komma att ändras vid nästa regelrevidering till nedanstående text:

Prövning under praktisk jakt görs för den hund som erhållit minst två förstapriser i elitklass för två olika domare. Prövningen tillgår under tollingjakt där ett gott lockarbete ska uppvisas, vilt ska fällas och bärgas av den prövade hunden.

Då tollingjakt är anpassat för ensam hund med ett fåtal jägare är det rimligt att hundföraren och/eller domaren är skyttar för att minska ner antalet personer som kan störa jakten. Skytt ska givetvis inneha licens och jaktkort samt erforderliga tillstånd ska vara betalda och finnas med på jakten.

Inget särskilt protokoll finns framtaget utan finner domaren att hunden är tillräckligt bra för att godkännas skrivs ett intyg av domaren på ett jaktprovsprotokoll eller annat lämpligt dokument.

6. Antijaktgrupperingar

Då dessa gruppers egentliga syfte är att skapa uppmärksamhet kring sina aktioner, bör strategin vara "locket på".

Gå inte ut med förhandsreklam om proven i lokala media.

Lägg inte ut vägbeskrivning på Internet och använd inte "Jaktprov" på vägskyltarna.

Kom ihåg att i alla sammanhang framhålla den lagstadgade nytta hundarna gör vid eftersök på skadat och skadeskjutet vilt samt deras betydelse för att hålla jaktetiken på en hög nivå.

Utse någon i funktionärsstaben till "diplomat" som kan föra klubbens talan om något inträffar och som har förmågan att inte låta sig provoceras. Lika viktigt är det att lugna eventuella upprörda känslor bland provdeltagare och åskådare.

Gör överhuvudtaget ingen stor sak av eventuella incidenter.

Försök att inte vara ensam vid konfrontation med sabotörerna, de uppträder vanligen minst två tillsammans.

Tag bort eventuella vapen.

Läs igenom Svenska Jägareförbundet handling "Att hantera jaktsabotage".

7. Lathund för planeringen

Försök undvika att lotta bort hundar. Det är oerhört vanligt med strykningar varför alla bortlottade hundar bör läggas in som reserver. Om avvägning ändå måste ske mellan Nkl, Ökl och Ekl så bör Nkl beredas fler platser än Ökl och Ekl.

Åtgång av vilt kan grovt beräknas enligt följande: antal startande hundar x 1,7 – 2,5 vilt. Få startande hundar innebär i normalfallet större viltåtgång. Följ upp viltåtgången och rapportera den till SSRK HS tollingjaktkommitté.

Provdeltagarna ska förvänta sig helt fräscht vilt. Fräscht vilt luktar gott – inte härsket. Beräkna 24 timmars upptining för gräsänder i rumstemperatur (~20°C) och 48 timmar vid temperaturer under 15°C, beräknat fram tills provet börjar. Avvikelser i temperatur påverkar upptiningen och därför kvaliteten starkt. Viltet ska det skyddas mot flugor, asätare och direkt solljus både under upptining och vid provtillfället.

Viltkvaliteten ska generellt vara hög och vilt med öppna skador ska kasseras.

Önskemål om att anordna tollingprov ska anmälas i god tid till SSRK avdelningens retrieverjaktansvarige dock senast i februari månad för nästkommande års provsäsong.

Preliminärt provprogram redovisas på SSRK HS funktionärsträff under april månad och justeringar kan bli aktuella i provprogrammet fram till september månad. Därefter fastställs provprogrammet av SSRK HS.

SSRK HS tollingjaktkommitté ansvarar för att samordna tollingjaktproven för att undvika att två eller fler tollingjaktprov förläggs på samma dag.

Lycka till!

 

Detta dokument är framtaget av Anders Wahlberg på uppdrag av SSRK HS tollingjaktkommitté.